Det brittiska elsystemet har en standard som heter BS 1363, till skillnad från Sverige och de flesta andra europeiska länder där det heter CEE 7/4 och CEE 7/7. Detta betyder nog inte så mycket för en som inte är elektriker. För att illustrera det istället så har jag här två bilder på ett typiskt brittiskt uttag och en stickpropp.

De allra flesta vägguttag har en strömbrytare så man kan stänga av det, medan stickpropparna nästan alltid har en säkring inuti. Tänk alltså på att kontrollera både brytaren och säkringen innan du tror att apparaten du försöker använda är trasig. I gengäld så har man väldigt sällan ett proppskåp i lägenheterna och husen, men där elsystemen har renoverats eller uppgraderats så finner man ofta ett skåp med automatsäkringar som enkelt kan återställas om en "propp" skulle gå.

För att kunna använda dina svenska elapparater så måste du införskaffa en adapter som har svenska hål, men engelsk stickpropp. Dessa går att köpa i många butiker, t.ex. Claes Ohlsson och Teknikmagasinet. Även på flygplatser finns det ofta reseadaptrar, men där kostar de oftast mer än i en vanlig butik. Skulle du ha glömt att köpa en innan du åker, så kan du gå in på något hotell i centrala London där de ofta säljer dem, eftersom många glömmer sina hemma.

Spänningen och frekvensen i uttagen är densamma som i Sverige, det vill säga 220-240 volt växelström med frekvensen 50 hertz. Detta innebär helt enkelt att dina apparater fungerar. Så länge de är märkta med den europeiska CE-symbolen så har du full rätt att koppla in dem på elnätet.