SVENSKA KYRKAN Sven-Göran Eriksson, Tord Grip och Fredrik Ljungberg - tre giganter inom sin sport, med starka band till både England och Sverige drog storpublik i Svenska Kyrkan dit de kommit måndagen den 13 Mars för att tala fotboll. Under samtalsledning av Londonkorrespondenten Per Nordangård och entreprenören Anders Widén utmynnade aftonen i en hel del intressanta diskussioner och frågeställningar. Hur mycket kan man tänja på reglerna, vad är en skälig lön för ett fotbollsproffs och hur kommer det att gå i sommarens fotbolls-VM?

Tord Grip, Svennis högra hand, ger ett robust intryck, som huggen ur sten, med förflutet som bagare innan tränarkarriären tog fart på allvar via Degerfors, Örebro, norska landslaget och sedan vidare ut i världen till bland annat Lazio och nu engelska landslaget.  Bredvid honom sitter en smilandes Fredrik Ljungberg med sönderklippta jeans och snaggat hår, Arsenals ostoppbara virvelvind med absolut bollkontroll, och som numera också pryder reklampelare iförd enbart kalsonger av ett mer exklusivt märke. Sven-Göran är något sen, men han kommer försäkrar arrangörerna till den stående församlingen i Svenska Salen. Svennis är på väg från Zürich där det hållits FIFA-konferens.

Sverige och England – I samma grupp

Sverige och England kommer att mötas i VM-gruppspelet i Tyskland i sommar, en delikat lottning som resulterar i diverse funderingar, i synnerhet för kvällen tre huvudpersoner. Svennis är inte på plats än, med Widén och Nordangård drar igång I alla fall.

Hurdana var era reaktioner på den lottningen? Hur kändes det egentligen? Tord Grip? 

– Det var ju inget man hade hoppats på direkt, det är egentligen inte speciellt roligt – men det kunde varit värre, det är ju inte öppningsmatch i alla fall, utan sista gruppspelsmatchen.  

Fredrik?

– Jag såg det på hotellet tillsammans med spelarna i Arsenal. Det blev lite uppståndelse. Men det ska väl mest bli kul att möta lagkamrater, sparka dem på benen.

Snart dyker så också Svennis upp, vilket möts med jubel och applåder. När den engelske förbundskaptenen hälsats välkommen får även han ge sin syn på lottningen. Han skrattar och säger:

– Jag tänkte att, inte nu igen. En halvtimme innan satt jag och pratade med Lasse Lagerbäck. Vi var överens om att vi inte ville mötas den här gången. Men det är 37 år sedan England vann över Sverige så förr eller senare måste det ske. Vi har en veckas extra förberedelsetid nu. Det tror jag betyder mycket. I det här landet spelas det alldeles för mycket och ofta.

Svennis är kostymkladd, som oftast i offentliga sammanhang.  Han är ganska reslig gestalt som genast ingjuter auktoritet och förtroende med en nästan smått aristokratisk uppenbarelse. Att det bakom den höga panna, stålbågade tunna glasögon, isblå ögonen och det kyliga lugnet återfinns ett kraftfullt intellekt och enastående taktisk förmåga är givet. Svennis är också en man med gedigna framgångar bakom sig och få tränare når upp till hans kaliber. UEFA-cupvinnare med IFK Göteborg och ligamästare i Italien med Lazio är några av meriterna. Han ger dock med sin jordnära värmländska och modesta framtoning ett väldigt ödmjukt intryck.

Hur förklarar du dina framgångar? Hur blir man en bra ledare?

– Jag är väl ganska demokratisk, lyssnar på folk, och är mig själv, är man inte det blir man lätt avslöjad, av spelare eller vemsomhelst.

Internationalisering och kommersialism

I kvällens biljettpris på 10 pund ingår korv med bröd, och öl. De säljs lotter med signerade fotbollar till vinster, autografskrivning har utlovats och det är festlig stämning som stiger ytterligare när kyrkokören levererar småbitska hyllningssånger till stjärnorna på scenen. Men också mer allvarligare ämnen tas upp av Widén och Nordangård, såsom moral och etik inom sporten.

Spelare ses idag närmast som handelsvaror, de köps och säljs till högstbjudande, och själva verkar de inte ha några betänkligheter med att hoppa från klubb till klubb. Zlatan har deklarerat att han hellre hade vunnit VM-guld för sina föräldrars hemland än åt Sverige och när Arsenal nyligen mötte Madrid hade inte Arsenal en enda engelsman på planen. Vad betyder det för fotbollen, riskerar inte de äkta, genuina känslorna gå förlorade, kan inte spelets själ försvinna i dagens hårt internationaliserad och kommersialiserade fotboll? Ljungberg:

– Kanske det, men så ser utvecklingen ut. Du nämner Arsenal som exempel och nog är det väl inte helt positivt för engelsk fotboll i ett längre perspektiv om man inte har några inhemska spelare. Men nog tycker jag att man ska få spela varsomhelst - oavsett pass.

Och lönerna? Blir man en bättre fotbollsspelare om man tjänar 100 000 kronor i veckan istället för 10 000?

– Det vet jag inte, men jag känner mig ju väldigt privilegierad, att jag kan leva på fotboll som jag älskar att spela är fantastiskt. Det flesta måste jobbar på dagen, och spela på kvällen. Om vi har höga löner kan diskuteras. Men jag klagar inte på den jag har om man säger så…

Inom idrotten idag, även i fotbollen, finns dopning med mera. Kan man hävda att den fortfarande är sund och fostrande för ungdomen?
– Idrotten är viktig för unga. I Torsby, när jag var ung, säger Svennis, fanns det inte mycket annat att göra, det var skolan och idrotten som gällde. Och matiné varannan söndag klockan två. Har man talang så tycker jag verkligen att man ska satsa även idag. Idrotten är positiv faktor I samhället. Och när det gäller lönefrågan, ska man komma ihåg att Fredrik och de andra som spelar på samma nivå är att jämföra med skådespelare i vad de gör. De ligger på samma höga lön, men är värda vartenda pund. Arenorna är alltid fulla runt om I England. Pubarna är knökade en timme innan match och stämningen är på topp. Fast jag vet ju inte om just den miljön är så uppfostrande för de yngre förstås…

Kanske speglar det en ansvarslös tidsanda skulle man då kunna fråga sig, de som hyllas som de största hjältarna är de som skapar förströelse och underhållning, på en gräsmatta eller framför en filmkamera. Nog för att sport och tävlan är ädla konster, men drivs vår civilisation framåt av vuxna män som jagar en syntetisk läderklump med luft i? Uppenbarligen är dock fotboll något som engagerar, och kanske är stjärnorna och matcherna något som hjälper till att hålla modet uppe hos den vanlige knegaren, skringarar bekymmer och sorger och får samhället att rulla på. Engelsmännen kallar något skämtsamt positionen som förbundskapten för “The second most important job in the country”.

Kan man, som ni gjort, slå sig fram från en liten ort, bli stjärna och förbli densamme? Fredrik?
 – Det är jag nog inte riktigt rätt person att svara på. Troligen vet andra det bättre, vänner och familj, skolkamrater, men det är ju säkert lätt att börja sväva iväg. Jag tror det är viktigt att tänka på hur man var innan man var känd. Jag försöker leva efter de normer som finns, och man ska också komma ihåg att livet som fotbollsproffs inte heller alltid är så glamouröst som vissa vill få det till.

Du syns ofta i olika sammanhang och har blivit något av en ledare och talesman för er spelare, både på och utanför planen?
– Jag har varit med ett tag på hög nivå nu, försöker hjälpa mina lagkamrater och säger vad jag tycker. Även till journalister.

Samvetsfrågor

Nog stämmer det. Visst har Halmstadssonen varit med ett tag nu. Fredrik Ljungberg fyller 29 i april och har spelat premier league-fotboll för Arsenal sedan 1998 och han har också en hel del landskamper bakom sig vid det här laget.

Längtar du någonsin tillbaka till Sverige?

– Jo, naturligtvis. Där finns familj och vänner. Och Halmstad på sommaren är aldrig fel, den vill man gärna komma hemma och fira

Är det någonsin acceptabelt att filma sig till en straff. Handen på hjärtat?

– Nja, haha egentligen inte. Men visst, man kanske faller lite lättare I straffområdet I vissa lägen, det är sant. Om det är någon som spelar fult så, ja då får han ju skylla sig själv också.

Svennis ombeds också om ett uttalande, ser lite besvärad ut, får ett småslugt uttryck i ansiktet och spinner vidare på temat med en överraskande uppriktighet:

– En gång för många år sedan när jag tränade Benfica och, det var slutminuter mot Marseille och vi behövde göra ett mål till för att vinna gå till UEFA-cupfinal. En forward som hette Vata trycker in bollen. Upprördheten är stor hos Marseille men målet godkänns. Efteråt frågade jag honom i omklädningsrummet hur det där målet egentligen hade gått till. Han vägrade se mig i ögonen utan vek ner blacken i golvet och höll fram ena näven, “jag skulle nicka, men slog in den med handen istället”. Ja, vad säger man. Benfica i UEFA-cupfinal, det är ju inte så att man är sådär väldigt arg.

Den brittiska pressen

Den 10 juli är det "thank you and good bye" för Svennis och Tord som ledare för engelska landslaget.  Vad blir nästa uppdrag? Många vill se dem träna svenska landslaget, men några löften ges inte, utan det blir svävande svar om att de är öppna för managerpositioner i såväl klubblag som landslag runt om i fotbollsvärlden. Svennis:

– De är för tidigt att säga en var vi tar vägen. Det kan bli England, det kan bli Italien, Portugal, eller Sverige. Inget är bestämt än. Just nu är det VM som gäller.

Svennis har de senaste åren varit ute i rejält blåsväder flera gånger. Den inledande tiden som förbundskapten med helgon- och frälsarstatus är bortblåst. Trassliga och uppmärksammade kvinnoaffärer, bristande resultat hos landslaget och nersolkande av sig själv och sitt namn med en brokig skara av märkliga reklamuppdrag som inte kanske varit riktigt värdiga en förbundskapten har skapat kritik.  Och efter affären med fejkade shejker där Svennis ansets ha varit alltför frispråkig och illojal mot egna laget och engelska fotbollsförbundet får han nu sparken. Fast ändå inte. Det är komplicerat det där. Han sitter kvar till i sommar med förtroende att leda England genom VM-slutspelet, hur lämpligt nu den kompromissen är, för vilka spelare ger allt för en tränare de vet ska gå? Och vilken tränare känner sig motiverad att göra sitt bästa när han redan fått sparken?  Hur som helst, om Svennis kommer det att skrivas ytterligare spaltkilometer, av antingen hyllningar eller brutala sågningar och påhopp allt beroende på utdelningen. Och för engelsmännen är det medalj som räknas – guld - allt annat ses som ett misslyckande. Så en given fråga är förståss:

Vad tycker du om den brittiska pressen, Svennis? Jämfört med Italien till exempel?
– Jag läser den aldrig, nästan. Jag mår bäst så. Fotboll är väldigt stort även i Italien men där råder ett sundare medieklimat. Förlorar man en match där får man storstryk i tidningarna. Man är en dålig tränare, har fel taktik, gör usla laguttagningar och idiotiska byten. Men där gäller det bara fotbollen. Här slår de ofta under bältet. Det känns ganska oprofessionellt när de intresserar sig för allt runtomkring och hårdbevakar privatlivet, ljuger, smutskastar och luras istället för att när det handlar om mig fokusera på mitt jobb som förbundskapten. Man får förbereda barn och föräldrar att det är annan musik som gäller. Jag kan inte göra om dem men jag har för länge sedan bestämt att de heller inte ska göra om mig. Sedan får man inte glömma att pressen inte alltid är ett uttryck för vad supportrarna och spelarna verkligen tycker. 

Blir du aldrig sårad och ledsen?
- Nej, oftast bryr jag mig inte. Men shejkhistorien gjorde mig riktigt arg och besviken. Det är första gången som jag stämt en tidning. Vi får se vad som händer med det efter VM.

Framtidens fotboll

Är det inte dags att utveckla fotbollen, ta hjälp av elektronik och kanske fler domare, en för varje planhalva? 

– Två domare provades i Italien för fyra, fem år sedan, men gick inget vidare, det var ingen som visste vems om bestämde. Det blev kaos, förklarar Svennis - inte lika demokratisk I detta fall. Men han kan dock tänka sig att stödja att domaren i osäkra situationer, särskilt i straffområdet skall kunna bryta spelet for att se på en videoupptagning,

– Det tar 30 sekunder, de tar det värt. Domare är trots allt inte övermänskliga och ibland är det väldigt små marginaler som avgör. Jag tycker video är ett rimligt stöd.

Tord vill också se förändringar:

 – Det måste göra nått at vad som sägs på plan, till spelare och domare. Det börjar till viss del urarta allt. Det måste till mer disciplin även om jag av egen erfarenhet vet att det kan vara svårt att hålla igen.  Svennis instämmer:

– FIFA har lovat att slå ner hårt på svordomar, könsord och oacceptabelt uppförande, och garanterar att gula och röda kort kommer brukas som satan I sommar för sådana förseelser.

– Man kommer också att satsa på att få slut på fula, riktigt farliga tacklingar, även där bollen tas först, fortsätter han.

Fredrik, hur mycket utdelning ger den energi man lägger på att tjafsa med domaren egentligen? Får man verkligen ut något av det?

– Det är en balansgång, men det kan faktiskt löna sig att säga vad man tycker och förklara vad som är fel, det går att påverka domaren, som naturligtvis också förtjänar stor respekt för vad han gör, det är ett svårt jobb.

Proffsen tippar

Widén och Nordangård plockar mot fotbollskvällens slut fram ett stort blädderblock och ger en tuschpenna till Ljungberg och en till Svennis och Tord. De får i uppgift att tippa VM-grupp B. Ljungberg:  Trinidad –Sverige 1-3, Sverige – Paraguay 1-0, Sverige England 1-0. Och I finalen möts Brasilien – Sverige.

– Det är lite med hjärtat. Men känns bra.

Därefter blir det tränarduons tur. Tord skriver: England – Paraguay 1-0, England Trinidad 3 -1, Sverige – England 2 – 2. Finalen? Där spelar England – Tyskland. Men efter det oavgjorda resultatet mot Sverige sätter Svennis ett frågetecken.

– 37 år sedan. Det är dags nu.

Text: CHRISTOPHER SUNDBERG
Foto: THOMAS ENGSTRÖM