Marijuana - KlassC

tillhör de vanligaste drogerna man kan stöta på i London. Med rötter som sträcker sig 5000 år bakåt i tiden är det svårt att inte förstå dess popularitet. Användningsområden finns från att röka det i pipor och cigaretter (vanligtvis utblandat med tobak) till att använda det i matlagning och drycker.

I London finns det folk som kommer upp till dig på gatan och frågar om du vill köpa - men dessa säljer vanligtvis oregano och försvinner innan köparen hinner upptäcka bluffen. Nej, marijuanan sprids genom vänner, till vänner och till deras vänner. Marijuanan räknas inte som någon "fin" drog, och inte som partydrog utan är väldigt mycket arbetarklass och medelklass. Och studentklass såklart. Priserna är därför ganska överkomliga, då de största konsumenterna är studenter. Men det beror dock på vilken sort de köper. Grönt "Skunk" som görs av knopparna och är av hög kvalitet är mer värt än hasch eller hascholja som görs av själva stammen och stjälkarna. De sistnämnda räknas inte som något folk föredrar att röka.

Effekter: Marijuana har två faser. Först fnittrighet och uppåtkänsla följt av avslappning och en behagligt bedövande känsla. Känslosvängningarna följs av en förändrad tid- och rumsuppfattning. Kroppens finmotorik påverkas och tankeprocessen avbryts ständigt av uppdykande minnen, tankar och idéer. Alla sinnen förstärks och färger upplevs som starkare, höga ljud är smärtsamma, lukter är tydligare, och smaklökarna känsligare. Pupillerna blir stora, ögonen glansiga och dåsiga och man känner sig lite lullig.

Bieffekter/Negativa effekter/Risker: En ökad aptit är en vanlig bieffekt då man gärna vill ha något att tugga på som kakor, cornflakes, beefjerky eller ölkorv. Tunga måltider brukar undvikas av dem som tar marijuana eftersom man faktiskt kan äta sig "nykter".

Marijuana är inte fysiskt vanebildande och man får inga fysiska symptom om man slutar använda det. Dock kan man psykologiskt bli beroende av drogen. De negativa effekterna kan vara nervositet, paranoia, panikattacker, ångest, rädsla och förlorad självkontroll. Tillsammans med de fysiska effekterna av försämrat minne, dålig motorik och långsam reaktionsförmåga så har det i stort sett samma biverkningar som alkohol - fast utan baksmälla. Folk som har använt marijuana under lång tid kännetecknas oftast av passivitet, och en önskan att ta drogen i större omfattning. Effekterna av långtidsanvändning har undersökts flera gånger, 6 år under 1940-talet, 3 år under 1970-talet, och flertalet undersökningar efter detta. Ingen av dessa har hittat några allvarliga bi-effekter eller stöd för att marijuana skulle leda till starkare droger. Undersökningarna har dock pekat mot att den KAN vara mindre skadlig än alkohol. Undersökningen fortstätter.

Lagar: På senare år har Marijuana klassats ner från en B-drog till C-drog. Detta innebär att den är i samma klass som steroider, mediciner, lim etc. Innehav bestraffas inte, utan att man varnas, och marijuanan konfiskeras. Om det nu inte rör sig om resväskor fulla. Då får man faktiskt skylla sig själv om man åker dit.