Att bilda familj utanför Sverige
Att bilda familj utanför Sverige
Beslutet om att bilda familj är det största man någonsin kommer att ta. Det är ett beslut som för alltid kommer att förändra tillvaron, och som skänker oerhörd glädje. Men det medföljer ofta flera och ibland svåra frågor, och bor man dessutom i ett annat land kan det kanske kännas ännu svårare. Hur kommer det att påverka arbetet och ekonomin? Hur fungerar vården och barnomsorgen?
Detta är frågor som alla ställer sig någon gång i livet, och som leder till att vissa väljer att vänta eller faktiskt inte skaffa barn alls.
Fler väntar
Allt fler kvinnor väljer att utbilda sig och göra karriär innan de bildar familj. Det ekonomiska läget i världen är inte lika stabilt som det en gång var och många vill vänta till dess att man hittar rätt partner. Att hitta ett bra boende är heller inte lika enkelt som det var förr och det kan ta flera år innan man hittar en bostad. Statistik visar att det är vanligare att kvinnor i städerna väntar med att skaffa barn.
Samtidigt finns det risker med att vänta, och det kan bli svårare för kvinnor att bli gravida efter 30 år. Det finns samtidigt en större risk för att det kan uppstå komplikationer. Även mannens fertilitet sjunker med åldern, och är märkbar efter 40 år. Det har därför blivit vanligare med fertilitetsbehandlingar som IVF. IVF kan ibland kallas för provrörsbefruktning, vilket innebär att man befruktar kvinnans ägg med mannens spermier utanför kroppen och sedan för tillbaka det till livmodern. Detta kan ske med hjälp av parets egna spermier och ägg, eller med hjälp av spermie- och äggdonation. En donation av det här slaget gör det möjligt för kvinnor upp till 49 års ålder att bli gravida, samt hjälper par som har svårt att bli gravid på naturlig väg.
(“Parenting” (Public Domain) av kafaakBlog.)
Att uppfostra barn utomlands
Det är många frågor som uppstår när man väntar barn, och om man samtidigt bor i ett annat land är det viktigt att man tar reda på vad det är som gäller. Mödravården och barnomsorgen ser nämligen inte likadan ut överallt, och på flera platser är det exempelvis inte lika vanligt att pappan får vara delaktig inför, under och efter graviditeten. Bor man däremot som svensk i Storbritannien och är försäkrad i Sverige har man fortfarande rätt till förmåner som föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag och andra förmåner. För att få fri vård i Storbritannien måste man skaffa ett NHS-nummer, vilket står för national health number och som ges till alla barn som föds i England och Wales, samt skriva in sig hos en allmänläkare eller ett sjukhus. Man ska samtidigt vet att mödravården kan skilja sig länderna emellan, och det är viktigt att man själv undersöker hur man får vården man förväntar sig.
(“Doctor” (CC BY 2.0) av Witches Falls Cotages.)
Barnomsorgen kan också skilja sig länderna emellan. I England är det mycket dyrare att ha sina barn på dagis, hos dagmammor eller med en nanny än vad det är i Sverige och att ha sitt barn på dagis kostar i genomsnitt 50 pund per vecka. Det här priset varierar beroende på vart man bor någonstans, och det är ofta dyrare i städerna.
Däremot behöver man som svensk inte vara orolig för barnets medborgarskap om det föds utomlands. Ett barn till en svensk medborgare får automatiskt svenskt medborgarskap, men det är upp till föräldrarna att registrera det hos det svenska skatteverket.
Efter Brexit
En fråga som många svenskar i Storbritannien ställer sig nu är vad som kommer att hända efter brexit. Hur kommer tillgången till vård och omsorg se ut? Som svensk medborgare har man fortfarande rätt till föräldrapenning om man arbetar i ett icke EU-land, men det är upp till varje arbetsgivare att avgöra hur lång föräldraledighet man får. Bestämmelserna för hur det kommer att bli för blivande, och nuvarande svenska föräldrar i Storbritannien är ännu inte klara, men förhoppningsvis kommer det inte att bli några större skillnader mot hur det är att bilda familj och uppfostra barn utanför EU – vilka faktiskt inte är så stora.
Det födds färre barn i Europa
Trenden är tydlig i Europa och i västvärlden. Det födds allt färre barn, och kvinnor väntar allt längre med att bli gravida första gången. Genomsnittsåldern för en kvinna som föder sitt första barn är 28,7 år inom EU. Samtidigt sjunker antalet barn och Sverige såväl som Storbritannien är några av de få länder där kvinnor föder ca. 1,94 barn per person. Det anses vara ett högt antal, även om det 100 år tidigare föddes 4–5 barn per kvinna, och flera länder i Europa ligger på gränsen till att klara av att reproducera sig själva. Efter den ekonomiska krisen sjönk exempelvis antalet barn per kvinna i Spanien till 1,36 barn och vid 1,18 barn dras gränsen för att ett land är i risk att inte överleva.
Betald annons
