Brexit – detta har hänt del 2
Bildkälla: peedpropertybuyers.co.uk/
Den 23 juni röstade Storbritannien för att lämna EU, men vad har egentligen hänt sedan dess? Londonsvenskar reder ut den senaste utvecklingen i Brexitdramat, samt vad vi kan förvänta oss av framtiden.
BREXIT Detta har hänt del 1 hittar ni här,
När är det beräknat att Storbritannien kommer ha lämnat EU?
I början av oktober meddelade Theresa May – som kom att ersätta David Cameron som premiärminister efter folkomröstningen – att hon planerade att påbörja den formella Brexitprocessen i början av oktober, och att hon tänkte trigga Artikel 50 innan slutet av mars 2017. Enligt Lissabonfördraget innebär detta att Storbritannien bör ha lämnat EU sommaren 2019, men många analytiker pekar mot att processen kan ta betydligt längre tid.
Dessutom kan en rättslig prövning mot regeringens rätt att trigga Artikel 50 sätta käppar i hjulet för Brexit. I slutet av oktober beslutade the High Court (Storbritanniens motsvarighet till Svea Hovrätt) att regeringen behöver parlamentets godkännande innan de kan påbörja den officiella Brexitprocessen. Regeringen hävdar att folkomröstningsresultatet ger dem full rätt att påbörja Brexitprocessen utan ett godkännande från parlamentet. Rättsmålet kommer beslutas av the Supreme High Court (Storbritanniens motsvarighet till Högsta Domstolen) i december.
Otydligheten kring när Artikel 50 kommer att triggas har upprört stora delar av den brittiska befolkningen, som är otåliga och rädda att Storbritannien aldrig kommer att lämna EU. I kvällstidningar som Daily Mail utmålades domarna i the High Court som ”folkets fiender” som hade som mål att stoppa Brexit från att bli verklighet.
Bildkälla: The Guardian
Vad verkar vi kunna förvänta oss av förhandlingarna mellan EU och Storbritannien?
Theresa May har vid flera tillfällen upprepat mantrat ”Brexit betyder Brexit”, men det är fortfarande oklart vad detta kommer innebära i praktiken. Regeringen har ännu inte redovisat någon detaljerad plan för vad de vill få ut av förhandlingarna, och en förklaring till detta verkar vara att det finns oenigheter inom det konservativa partiet vad gäller fri rörlighet och invandring.
De senaste spekulationerna kring de framtida förhandlingarna hävdar att regeringens taktik kommer vara att ”have its cake and eat it” – alltså att få alla fördelar utan att behöva betala för det. EU-representanter står dock fast vid att Storbritannien kommer behöva sänka sina krav i förhandlingarna. Exempelvis har EU-ledare sagt att Storbritannien inte kommer kunna skrapa den fria rörligheten om de ämnar att stanna kvar i den gemensamma marknaden.
Hur har ekonomin påverkats av Brexit än så länge?
Stanna-kampanjen hävdade att Brexit skulle ha allvarliga och omedelbara konsekvenser för den brittiska ekonomin, men än så länge verkar inte detta skräckscenario ha infunnit sig. En förklaring till detta är att The Bank of England tagit till åtgärder som räntesänkningar för att stimulera ekonomin. De senaste mätningarna visar att ekonomin vuxit med 0.5% under de tre månaderna efter folkomröstningen. Detta var lägre än det förgångna kvartalet då ekonomin växte med 0.7%, men högre än det förväntade 0.3%.
Dock hävdar många experter att det fortfarande är för tidigt för att säga vilken effekt folkomröstningen kommer ha på ekonomin. Institutioner som OECD och The Bank of England har sänkt uppskattningarna om den ekonomiska tillväxten 2017 med motiveringen att osäkerheterna kring framtiden och riskerna dessa innebär kvarstår.
Sammanfattningsvis har Brexit inte haft de dramatiska följder som lämna-sidan hävdade att ett Brexit skulle ha. Samtidigt är det för tidigt att säga just vilken effekt Brexit kommer ha, då Storbritanien ännu inte påbörjat de officiella utträdesförhandlingarna, och då regeringen fortsätter att vara hemlighetsfull kring processen.
Källa: BBC och The Guardian
