BREXIT – VAD HÄNDER NU?
På midsommarafton stod det klart att det brittiska folket röstat för att lämna EU, med 52% som ville lämna och 48% som röstade för att stanna. Detta oväntade resultat har sänt chockvågor över hela Europa, och veckorna som följt folkomröstningen har varit några av de mest turbulenta i Storbritanniens politiska historia. Londonsvenskar har gjort en sammanställning av vad som hänt, vart vi befinner oss nu, samt vad vi ännu inte vet gällande konsekvenserna av Brexit.
Viktiga updateringar från regeringen: https://www.gov.uk/government/news/statement-the-status-of-eu-nationals-in-the-uk
DETTA HAR HÄNT
Turbulens på finansmarknaden
Chocken spred sig direkt till finansmarknaden, där det brittiska pundet sjönk med 10.5% och därmed hamnade på sin lägsta nivå på 31 år. £1 var värd 12.13 SEK på valdagen, och nu ligger den på ca 11.12 SEK. Men även om kronan stärkts gentemot pundet så har den försvagats totalt sett på grund av Brexit-resultatet. Detta innebär att resor till andra EU-länder och även resor utanför EU kan bli dyrare än tidigare. Brexit ledde även till en sänkning av världens börser. Läs mer om den finansiella turbulensen här. Den finansiella turbulensen var räknad med, men det återstår att se hur volatila marknaderna kommer vara i fortsättningen.
Theresa May blir Storbritanniens nästa premiärminister
Brexit-resultatet orsakade även politisk turbulens i landet, och inte minst inom regeringspartiet Conservatives (även kallat Torypartiet). Samma dag som folkomröstningsresultatet stod klart meddelade David Cameron att han tänkte avgå som premiärminister till hösten. Många var då helt säkra på att Boris Johnson skulle bli landets näste premiärminister, men några dagar senare blev han utmanövrerad av sin partikamrat Michael Gove och uteslöts som premiärministerkandidat. Valet tycktes därefter stå mellan inrikesministern Theresa May och energiministern Andrea Leadsom, och vem som blev premiärminister skulle vara klart den 9 september. Men redan den 11 juli meddelade Leadsom att hon inte längre kandiderade om posten som premiärminister då hon kände att hon inte hade tillräckligt med stöd inom partiet. May stod då kvar som ensam premiärministerkandidat, och kort därefter meddelade Cameron att han tänkte överlämna premiärministerposten till May redan på onsdag den 13 juli.
Existentiell kris i Labour
Medan Torypartiet förbereder sig inför partiledarskiftet genomgår oppositionspartiet Labour en existentiell kris. Krisen handlar om vare sig partiet ska fortsätta vara ett rättroget vänsterparti under ledning av nuvarande partiledare Jeremy Corbyn, eller ett parti som kan vinna val. Corbyn kritiseras för att ha misslyckats visa ett övertygande stöd för stanna-sidan. 80% av Labours parlamentsgrupp vill avsätta Corbyn, som i sin tur vägrar avgå med hänvisning till att han har stöd i partiet. Den 11 juli meddelade Angela Eagle, näringsminister i Corbyns skuggregering samt viceminister i tidigare Labour-regeringar, att hon kandiderade för att bli ny partiledare för Labour. Corbyn klamrar sig dock fortfarande fast vid posten, och vad som händer återstår att se.
Risk för ny folkomröstning i Skottland
Brexit hotar även att splittra den brittiska unionen. Skottlands försteminister Nicola Sturgeon har gått ut och sagt att resultatet rättfärdigar en ny folkomröstning om skotsk självständighet, eftersom att en klar majoritet i Skottland (62%) röstade för att stanna i EU. Än så länge vet vi dock inte om en sådan folkomröstning blir av.
DÄR VI BEFINNER OSS NU
För att lämna EU måste Storbritannien aktivera den så kallade Artikel 50, Lissabonfördragets paragraf om en medlemsstats utträde ur EU. Detta kommer sätta igång processen för Brexit, och ge Storbritannien två år att förhandla sitt utträde. Många tror dock att det kommer ta betydligt längre tid – exempelvis kan ett EU-land lägga in ett veto och förlänga processen. Artikel 50 har aldrig tidigare aktiverats, och ingen vet riktigt hur utträdesprocessen kommer att fungera. Än så länge finns det inte heller någon konkret plan för Storbritanniens utträde. Tills Storbritannien har triggat Artikel 50 fortsätter EU-lag, som inkluderar den fria rörligheten, att gälla i Storbritannien. Storbritannien får dock inte längre delta i beslut som fattas om EU. Läs mer om Artikel 50 här.
DET VI ÄNNU INTE VET
När kommer Artikel 50 att aktiveras?
Cameron meddelade att han överlät Artikel 50 till sin efterträdare, och May vill inte aktivera den förrän i slutet av året så att Storbritannien har tid att positionera sig.
Vad för slags avtal kommer Storbritannien få med EU?
Vissa tror att Storbritannien kan få ett liknande handelsavtal som de Norge eller Schweiz har, så att utbytet av varor och tjänster kan fortsätta som vanligt. Dock varnar andra för att EU kommer försöka ”straffa” Storbritannien med ofördelaktiga utträdesvillkor. Dessutom var den fria rörligheten en kärnfråga i folkomröstningsdebatten, och skulle Storbritannien ingå i ett liknande avtal som Norge eller Schweiz skulle fri rörlighet fortfarande gälla i Storbritannien – den norska eller schweiziska modellen riskerar därför att framstå som oacceptabel för stora delar av den brittiska befolkningen.
Vad kommer att hända med svenskar (och andra EU-medborgare) som bor i/vill flytta till Storbritannien?
Det är ännu oklart om EU-medborgare kommer ha samma rätt att vistas i Storbritannien i framtiden, och detta blev en känslig fråga under valet av ny Toryledare. Theresa May har länge förespråkat minskad invandring, och blev nyligen kritiserad för att ha vägrat garantera EU-medborgares rätt att stanna i Storbritannien. De som försvarar May menar att EU-medborgares rätt att stanna kommer att användas som ett förhandlingsobjekt i de kommande EU-förhandlingarna, för att Storbritannien ska kunna säkra brittiska medborgares rättigheter att stanna i EU-länder. Många menar också att en garanti för de EU-medborgare som i nuläget bor i landet skulle kunna leda till en ökad invandring till landet innan Storbritannien officiellt lämnat EU.
Än så länge har dock inga rättigheter förändrats, och det kan ta flera år innan de gör det. Den 11 juli släppte regeringskansliet ett uttalande om EU-medborgares status på sin hemsida, där de framhåller att Brexit inte orsakat några förändrar i EU-medborgares rättigheter och status i Storbritannien. På frågan om regeringen har för avsikt att utvisa EU-medborgare från Storbritannien svarar de nej, eftersom att EU-medborgares rättigheter står oförändrade. Läs uttalandet här.
Vad kommer Brexit innebära för svenskar som studerar/vill studera i Storbritannien?
Precis som ovan är detta oklart, men än så länge har inget förändrats. Jo Johnson, ministern för universitet och vetenskap, har meddelat att alla nuvarande EU-studenter samt de som har för avsikt att påbörja sina studier i höst kommer att fortsätta kunna låna pengar från Student Loans Company för sina studieavgifter. Läs Johnsons uttalande här. I framtiden riskerar studieavgifterna att höjas, men detta är ännu inte fastställt. Både Universitetskanslerämbetet och Universitets- och högskolerådet i Sverige menar att det är många omförhandlingar som ska göras innan det tillsätts nya regler om studier i Storbritannien. Ingen av dem tror dock att Brexit kommer leda till några större förändringar (Källa: DN).
Vad kommer hända med svenskar som jobbar/vill jobba i Storbritannien?
Återigen kommer det bero på de avtal som Storbritannien fastställer i förhandlingarna med EU, exempelvis om de väljer att införa arbetstillstånd som begränsar invandringen från EU-länder. Än så länge har dock inga rättigheter förändrats.
Hur påverkas svenska företag i Storbritannien?
Kortsiktigt blir det inga större förändringar. Business Sweden hävdar att svenska företag är konkurrenskraftiga och väletablerade på den brittiska marknaden. De menar att mycket talar för goda förutsättningar för handelsutbyte med Storbritannien även efter Brexit. De inleder just nu en analys för att se vilka effekter Brexit kan ge svenska företag i framtiden. Läs mer här.
På ett större plan kan dock hela den brittiska ekonomin påverkas negativt av Brexit om det leder till en lågkonjunktur. Oxford Economics, i samband med ett seminarium anordnat av Business Sweden, uppskattade nyligen att Brexit skulle kunna leda till en 4% lägre BNP 2030 jämfört med basscenariot. Effekten räknas bli som mest dramatisk om Brexit endast leder till ett handelsavtal med WTO, och mindre dramatisk om det leder till en liberal tullunion. Vad det blir återstår som sagt att se, men det mest sannolika är ett avtal mellan dessa två scenarion. (Källa: Business Sweden)
Denna text skrevs den 11 juli, och Londonsvenskar vill understryka att det politiska läget gällande Brexit kan (och har haft en tendens) att ändras väldigt fort. Delar av textens innehåll riskerar alltså att vara irrelevant i framtiden.
