Bytte skog mot konstkollektiv

Jul 6, 2012 by

Share Button

Anna Bo bor i ett hus du normalt skulle finna i ett barnförbjudet underland – eller östra London. Väggarna är täckta med modern konst så som inramade cigarettfimpar och använda tamponger, akrylilska målningar och ett enormt pussel. I detta kollektiv med tre andra unga konstnärer bosatte sig Anna efter att ha lämnat de svenska skogarna bakom sig.

“Jag har alltid målat, enda sedan jag var liten,” säger hon över en kopp örtte i sitt rödmålade Dalston-kök. “Min stil rätt är maximalistisk; jag använder inga dyra grejer men det blir mycket färg och mycket psykedeliskt med feministiska inslag. Jag har gjort en serie kallad “Flammable Sex” som består av vintagefoton av min familj där jag målat eld på alla kvinnor,” fortsätter hon. “Det är ett slags uttalande, antar jag. Women are on fire politically.

Sedan 21-åriga Anna kom till London för tre år sedan har hon jobbat som au-pair, på indisk restaurang och på kasino. Nu studerar hon distansmatte på KTH. Trots att hon lyckats sälja några målningar till konsthandlare- och samlare är det få som kan försörja sig som konstnärer i början. “Men huvudsaken för mig är själva skapandet av konst, inte att sälja den. Pressen att producera blir kontraproduktiv och tar bort det roliga med att skapa.”

Efter att ha vuxit upp i ett litet hus i skogen utan rinnande vatten lämnade hon 2009 lugnet och hästarna för Londons alternativa miljö. Här har hennes konst utvecklats “som ett barn”, säger hon.

“I London kan man inte undvika att hamna i knepiga situationer, vilket resulterar i känslostormar. Dessa är bra när man ska skapa något eller vill ha idéer. Livet, generellt, inspirerar min konst. När en vän blev knivhuggen tog jag alla negativa känslor och skapade något av det. Att skapa är terapi.” Hon fortsätter: “Men när jag målar så gör jag det undermedvetet. Det är den enda stunden jag är helt avslappnad, får stänga av och låta tankarna vandra. Jag har en överaktiv hjärna, nämligen. Ja, en doktor har konstaterat det.”

 För att skapa sin konst jobbar Anna med akrylfärg, texturing, lager och foto. Hon använder engångskameror, systemkameror och polaroid. Förutom eld är genus och religion återkommande ämnen. “Jag använder mig av kors, davidsstjärnor, arabisk/rysk/fornegyptisk text/symbolik, wiccagrejer, paganism, nypaganism och mer. Jag vill ifrågasätta trångsyntheten i dagens samhälle, vilken jag finner totalt överflödig och fördummande.”

Som många andra tjejer tar Anna med sig kameran ut när hon går på fest. “Jag gillar att använda engångskameror för deras ‘överraskningseffekt’. När man går ut glömmer man alltid bort vad man fotat, så det är alltid spännande när man ska framkalla dem,” säger hon med ett snett leende. “Ja, jag tar bilder när jag är full och använder dem till min konst. Jag skulle inte kalla det pop art, men jag använder allt jag ser i min vardag.”

Anna säger att hon bara vill fokusera på att måla och skapa mer härnäst samt möta nya utmaningar. “Jag försöker skapa nog med material för en egen utställning med psykedeliskt tema. Men eftersom jag är perfektionist kastar jag bara bort allt jag börjar med eftersom jag aldrig tror att det är bra nog.” Hon nämner ett framtida projekt med sydafrikanske konstnären Lennie Lee, men tillägger: “Man vet aldrig något säkert i den här branschen.”

Om att bara bo med andra unga konstnärer säger hon: “Generellt är det väldigt stimulerande att vara runt kreativa människor. Men en kreativ person kan vara vem som helst. Jag kände en kille en gång som var besatt av potatis. Jag älskar sådana passionerade människor, vare sig de brinner för konst eller potatis.”

Text och bild: Sofia Capel