Lång väg till knäckebröd i London
Många svenska företag drömmer om att expandera till den brittiska marknaden. Men ibland kan vägen till knäckebröd och lingonsylt på engelsmännens matbord kännas lång. Då finns hjälp att få från det svenska Exportrådet i London.
Nu säljs Leksands knäckebröd, Västerbottenost och Felix Lingonsylt på Waitrose i köpcentrumet Bluewater söder om London. Det är några av de svenska produkter som valts ut efter en testförsäljning matbutiken haft under några veckor i januari och februari. Från början var ett 50 tal företag intresserade. Tolv av dem gick vidare till testförsäljningen och fick sina varor demonstrerade i John Lewis matkedja Waitrose butiker i Bluewater och på Oxford street. Nu är fem företag kvar och det är intresset från kunderna som avgör vilka som får en permanent plats bland hyllorna.
– Skandinavisk mat håller nu på att bli upptäckt på grund av sina enkla, rena smaker. Jag tror att det här i framtiden kommer att bli en del av den repertoar av mat som britter äter och några av produkter kan bli basvaror, som Västerbottenost vilket kan bli lika populär som Edam, säger Waitrose chef Neil Nugent.
”Det är inte bara att gå dit, knacka på och fråga om de vill sälja knäckebröd”
Testförsäljningen är ett exempel på det arbete som svenska Exportrådet i London gör för att hjälpa svenska varumärken att etablera sig i Storbritannien. Efter en utredning tillsatt av jordbruksminister Eskil Erlandsson blev resultatet att Sverige har en stor potential att exportera livsmedel. Exportrådet fick då i uppdrag att undersöka i vilka länder exportmöjligheterna var som högst. Man tog hänsyn till avstånd, tullar, språk och befintlig konkurrens och resultatet blev Storbritannien, Tyskland, Holland och Ryssland.
När uppdraget hamnade hos Exportrådet i London startade en lång process av bearbetning av olika matkedjor och inköpare.
– Det är inte bara Sverige som vill öka livsmedelsexporten, utan det kan vara 45 länder till. Alla länders exportråd vill att de ska köpa in deras länders matvaror, så det är hård konkurrens om uppmärksamheten. Det är inte bara att gå dit, knacka på och fråga om de vill sälja knäckebröd, berättar Fredrik Häggström, chef på Exportrådet i London.
”Hela Waitrose omsättning är som hela den svenska livsmedelsindustrin”
Det kan ta flera månader att boka ett möte i London och enligt Fredrik är det en av de största skillnaderna mot den svenska marknaden. I Sverige är företagare vana vid betydligt enklare förhållanden där det går att ringa och boka in möten med varandra ganska enkelt över en kopp kaffe. Här kräver allt mer tid och energi. Enligt Fredrik har vi många matföretag som är exportmogna men som ännu inte exporterar. Vi har också flera framgångsrika svenska företag som exporterar till exempel tillsatsprodukter.
– Bara hela Waitrose omsättning är som hela den svenska livsmedelsindustrin. Så om man kommer igång och börjar sälja knäckebröd på Waitrose skulle det i slutändan skapa mer arbetstillfällen i Sverige, säger Fredrik Häggström.
Exportrådet ägs gemensamt av staten och näringslivet och har upp emot 600 medarbetare runt om i världen. Kontoret i London har funnits sedan 1973 och har i dag nio anställda.
– Det man inte känner till som svensk är att Sveriges BNP består till ungefär 50 % av exportintäkter, så vi är ett väldigt exportberoende land. Det är också en av bakgrunderna till att staten är delägare i exportrådet. Man har exportrådet som instrument för en del åtgärder som man gör för att öka exporten. Livsmedelsfallet är just ett sådant uppdrag som vi har fått, berättar Fredrik.
Skräddarsydda lösningar
Förutom arbetet med att själva söka upp företag får Londonkontoret in ungefär 300 förfrågningar varje år. Det är allt från studenter som vill ha hjälp med uppsatser, privatpersoner som vill hitta lägenheter till företag som vill hitta distributörer, kartlägga marknaden eller hitta kontor. Kvar blir runt 50 till 70 konkreta uppdrag per år.
Exportrådet erbjuder skräddarsydda lösningar för företag som vill expandera på marknaden i London. För företagen handlar det om att få information om marknaden, kunderna, konkurrenterna, prisnivåerna, vilken personal man behöver och vart man ska finnas någonstans. Typföretaget är ett mellanstort företag med fler än tio anställda, som har en bra fungerande organisation i Sverige och kanske även i Skandinavien.
– När man ser på Sveriges export i stora drag så har vi några jättedrakar som exporterar ganska stor del. Sen har vi en lång svans som aldrig växer och blir riktigt stora. Det är där utmaningen är för de svenska företagen. De stora företagen tror man kan göra mycket mer för egen maskin än vad de medelstora kan, säger Fredrik Häggström.
Ofta har företagen själva börjat med att göra en egen undersökning om vart de tror att de kan lyckas med sina produkter. Men exportrådet erbjuder också en så kallad Market Selection Analys där ett team i Sverige räknar ut vilket land man tror att företaget har bäst potential att lyckas i.
”Det gäller att hitta affärsmöjligheten”
Storbritannien är Sveriges tredje största exportmarknad och här finns 750 svenska dotterbolag på plats. Förutom livsmedel är energi och miljö en potentiell marknad för svensk export.
– England är det land i Europa som har mest ambitiösa mål att minska miljöutsläppen men är också det land som har kommit minst långt i Europa. Det är en stor chans för svenska företag som har kommit kanske längst fram i Europa på den här biten, konstaterar Fredrik.
Ett annat område är hälsovård, där den statliga sjukvården just nu gör stora rationaliseringar för att bli mer effektiva. Det kan handla om allt från bättre förpackning av läkemedel till nya it system.
– Här har vi otroligt många svenska företag som är framgångsrika och säkert kan vara med på den processen. Vi följer kontinuerligt marknaden och försöker hitta de konkreta möjligheterna. Det gäller att hitta affärsmöjligheten, säger Fredrik Häggström.
Madeleine Rönnqvist
