Krönika: Att flytta och återvända
Det virvlar i magen. Jag kan knappt sova. Jag glömde bort att äta middag igår. Det är så annorlunda när jag åker till London nu än första gången. Jag kommer först och främst inte försöka gena genom ett översvämmat Hyde Park med 30 kg packning. Jag kommer heller inte paxa säng genom att klistra upp mitt namn på en våningssäng i ett tiobäddsrum med stela lakan.
Första gången jag flyttade till London tog jag avsked av folk och började ett helt nytt kapitel i mitt liv. Den här gången säger jag hej då till folk i Sverige. Men samtidigt kommer jag – på andra sidan – bli välkomnad tillbaka. Det är lite konstigt. Jag har en grund av relationer, möjligheter och kontakter jag vill bygga vidare på. Jag har fler människor än mig själv som räknar ner denna gång. Människor som frågar vilken tid jag landar och om jag kommer vara för trött att ses samma kväll.
Jag är så glad att jag åkte den där första gången till London. Jag hade ingen relation till staden. Jag hade ingenstanns att bo, inget jobb. Bara en vän som ett halvår tidigare flyttat och gjort mig avundsjuk med beskrivningar av dansklasser, musikvideoinspelningar och festkvällar i ett rasande tempo.
Jag bosatte mig nästan tre veckor på ett hostel vid Bayswater. Det var en omtumlande och spännande tid. Det var fler än jag som flyttat för att hitta jobb och som stannade på hostelet ett tag. Vi stöttade varandra. Underhöll, käkade och festade med varandra. Somliga sov med varandra. Jag hade ett Starbucks jag varje morgon gick till för att dricka morgonkaffet och sitta och söka jobb/bostad på. På eftermiddagarna njöt jag av vårsol i Hyde Park, strosade i butiker, försökte lära mig att hitta och hängde lite på svenska kyrkan och svenska puben.
Det var en speciell tid när allt var nytt och lite läskigt. En frihet att inte var bunden till något eller någon som jag återupplever nu. Men nu är det inte spänningen över det nya som drar, utan att vidareutveckla det jag lämnade. London är inte längre en vit tavla. Men jag är lika spänd nu som då att se vilka vändor penseln tar.
Ida Vernersson driver LondonSvenskars Whatsup-blogg.
