Privatskolor i Storbritannien

Aug 12, 2020 by

Share Button

Foto: Ben Mullins /Unsplash

 

LONDONSVENSKAR REDER UT: Privatskolor i Storbritannien och England. 

Är en independent school annorlunda än en public school? Kommer jag någonsin ha råd att åka på semester igen eller kommer alla pengarna att gå på barnens skolgång? Vad sjutton är skillnaden mellan prep och pre-prep, och måste jag verkligen staka ut mina barns HELA skolkarriär redan vid sjuårsåldern?

För många svenskar kan det engelska skolsystemet te sig lite krångligt. I den här artikeln försöker vi reda ut hur privatskolor fungerar i UK och vad man ska tänka på som förälder om man överväger att utbilda sina barn privat.

 

Inte intresserad av att läsa vidare? Här kan ni läsa mer om Statliga skolor i Storbritannien och England.

 

INDEPENDENT SCHOOLS

Vad är en Independent School?

Independent schools i UK är privatskolor (Private Schools) och finansieras därför inte av staten. Många av de äldre privatskolorna i UK kallar sig även Public Schools, vilket kan bidra till förvirring. Public=för alla=gratis? Det skulle man lätt kunna tro. Men så är det alltså inte, utan ordet “Public” kommer här av att en handfull skolor år 1868 blev “publika” eller öppna för allmänheten oberoende av var föräldrarna var skrivna eller vilken religion de hade. Public schools hade rätten att ledas av en styrelse (board of governors) och därav var även oberoende av kronan, kyrkan och regeringen.

 

Måste jag betala?

Ja. Eftersom de är icke-statsfinansierade är privatskolorna så kallade “fee-paying schools” och terminsavgifterna betalas av föräldrarna (eller deras företag om det är del av deras utlandstjänstgöringsavtal). Var kostnaden hamnar beror på ett antal olika faktorer. Generellt kan man säga att det kostar mer ju högre upp i skolklasserna barnet kommer, samt att det beror på om sport och fritidsaktiviteter är tillval eller inkluderat i priset. Samma gäller skollunch, skolmaterial  och uniform. Uppenbart är kanske att ett internat kommer kosta mer än en dagskola, samt att skolans status givetvis också spelar in, med de välkända (och ofta äldre) skolorna högst i kurs, tätt följda av skolor i London-området.

 

Enligt en Independent Schools Council rapport från 2019 ligger medelavgiften (räknat på hela landet) för Junior School på £4,426, för Senior School på £5,009, samt 6th Form på £5,174 per termin för en dag-elev, med tre terminer per skolår. För internat blir summan givetvis högre eftersom den även innefattar ytterligare kostnader som boende och mat.

 

Idag studerar ca 7 procent av barnen i UK vid en privatskola, och ungefär 18 procent av ungdomarna över 16 år. Utbildning ses som en kärnfråga i UK, och engelska (medelklass) föräldrar tar barnens skolgång på högsta allvar. Många ser barnens utbildning i “rätt” skolor som en nödvändig investering i barnens framtid och pressen är hög från en tidig ålder att placera barnet i en skola som kommer ge eleven en fördel när de söker sig vidare. 

 

DE OLIKA STADIERNA

 

När måste jag besluta mig om jag ska välja privat eller statlig skola?

Egentligen så snabbt som möjligt, eftersom det kan ge fördel att ha gått en viss nursery för att komma in i en viss pre-prep, vilket i sin tur ger kan ge fördel för att gå vidare till en speciell prep school, som i SIN tur kan ge fördel för den specifika senior school man siktar på… men samtidigt väljer många engelska föräldrar som har lyckats få in sina barn i en bra statlig skola att vänta med privatskola tills barnet är elva och ska börja senior school. Det finns dock både fördelar och nackdelar med att vänta tills dess.

 

NURSERY

Nursery kan jämföras med svensk förskola. Här går barn mellan åldrarna 2-4 (eller f.r.o.m 6 mån i vissa fall). Förskolorna i England följer Early Years Foundation Stage (EYFS) och barnen är ofta uppdelade i mindre grupper, där åldern kommer i första hand. Man kan söka ett nursery som är är anknutet till nästa utbildningssteg, eller välja ett fristående. Nursery schools är privata. I de flesta fallen kontaktar man skolan direkt för att ställa frågor, ansöka om plats och ordna besök. Det kan dock vara värt att göra sin research på nätet för att läsa på om vilka regler som gäller om man har rätt till barnomsorgsbidrag och för att att hitta skolor i sitt närområde.

Eftersom barnomsorg i allmänhet är dyrt i UK, och de senare privatskolorna kommer kräva en rejäl investering, kan det vara värt att jämföra de olika möjligheterna innan man väljer hur man ska lösa det.

 

JUNIOR SCHOOL: PRE-PREP OCH PREP SCHOOL (Låg-och-mellanstadiet)

Pre-preparatory: här går man från tre eller fyra-årsåldern beroende på när under året man är född (i UK räknar man årskursen från födelsemånaden September till Augusti året efter) till och med det år man fyller sju. Meningen är att man här förbereds för preparatory school och det fungerar helt enkelt som en “före skolan-skola”. Många av pre-prep skolorna är inte selektiva, men i London där skolorna är populära och det finns fler sökande än platser, håller man ändå en utvärdering av barnet för att sålla bland ansökningar. Det här testet är ingenting som varken föräldrar eller barn kan förbereda sig för, till skillnad från de  prov som görs under de senare skolåren. Barnen testas på sin allmänna utveckling, vilket innefattar tal, lek och social interaktion. 

 

Exempel på antagningsutvärderingen:

  • Kan barnet skriva sitt eget namn?
  • Kan barnet räkna från 1 – 10 (och vidare)?
  • Kan barnet rita sig själv och/eller eventuellt en familjemedlem?
  • Hur utvecklat är barnets ordförråd? Förståelse av rim?
  • Finmotoriksutveckling – kan barnet hantera en sax korrekt?
  • Förståelse av mängder – vad händer om jag har fyra äpplen och tar bort två?
  • Kan barnet lägga ett enkelt pussel 

 

Preparatory (Prep school): Här börjar barnen vid sju-åtta års ålder. Även här har man gått igenom en en antagningsprocess; vanligtvis baserad på besök, intervju och skriven utvärdering från barnets pre-prep school. Bäst är att tidigt ta reda på vilka deadlines som gäller i antagningsprocessen för den skola man vill söka.

Ofta fungerar en prep school som en så kallad “feeder school”, som mer eller mindre garanterar en plats eller åtminstone förbereder eleven för en specifik senare skola. I detta steg blir det också mer allvarligt och förberedelsen för nästa steg och i synnerhet för Common Entrance exam (CE) börjar, ett prov som tas på de flesta privatskolor för att få en plats.

Common Entrance exam kan tas antingen vid 11+ (när barnet är 10 år) eller vid 13+ (när barnet är 12 år). Det tidigare testet innefattar två delar i engelska (modersmål), liksom en i matte och en i vetenskap (science). 13+ provet innefattar samma ämnen, men mer avancerade förkunskaper krävs. Tillkommer gör också en del i språk som eleven valt själv, samt ofta latin, religion, geografi och i vissa fall klassisk grekiska. Provtillfällen faller tre gånger per år, antingen i januari, juni (vanligast) eller november. 

Prep school kan vara blandat, alltså både pojkar och flickor, men det är inte helt ovanligt att könen separeras redan här. Och redan under dessa skolår kan man skicka sitt barn till internat, eller en blandad internat/dagskola.

 

SENIOR SCHOOL/6TH FORM (högstadium och gymnasium)

Detta är höjdpunkten i barnets skolkarriär, och de skolår som allting upp till nu förberetts för. I detta stadie går barnen från att de är 11-13 år, fram tills dess att de  är klara med A-levels (motsvarande gymnasieexamen) vid arton. Det varierar och beror på skolan. En del lämnar sin Senior school efter GCSEs (motsvarande grundskoleexamen) och går vidare till en annan skola (eller college)  för 6th Form och A-Levels, men vanligast är att man stannar där man är. Även här finns det blandade skolor, men många väljer att separera pojkar och flickor.

För att bli antagen till Senior School måste man uppfyllt de kriterier utsatta i skolans antagningsprocess, vilket generellt betyder bra CE resultat, samt att man gjort ett bra intryck vid besök och intervju. Ofta kan sport/musik/drama/dansmeriter även väga in. För stipendiater, där skolan går in och betalar majoriteten eller en del av terminsavgifterna, krävs givetvis ännu högre standard på resultat, meriter och intervju.

 

Foto: Anita Jankovic /Unsplash

SAKER ATT TÄNKA PÅ

Hur mycket research bör jag göra?

En hel del. Att utbilda sina barn privat i UK är en investering och det är viktigt att man gör ordentlig research. Ta reda på så mycket som möjligt om skolan INNAN du gör ditt första besök så att du kan ställa de frågor du behöver få besvarade så tidigt som möjligt. Privatskolor lyder inte under statens läroplan, men många pre-preparatory- och preparatory schools följer ändå denna i kärnämnena; matte och engelska. Kom även i håg att lärare vid privatskolor inte lyder under samma utbildningskrav som de som arbetar på statliga skolor

The Good Schools Guide är en bra startpunkt och magasinet Tatler släpper varje år både en guide och håller även ett event där man kan lyssna till pedagoger vid ledande skolor i UK och träffa rektorer och pedagoger för att få svar på sina frågor och inleda urvalsprocessen. The Independent Schools Show är en mässa i London som hålls varje år och  där man kan träffa representanter från skolor över hela UK. Många engelska föräldrar (och även internationella expats i UK) lejer även ut den snåriga urvalsprocessen genom att anlita en utbildningskonsult (education consultant) som kan göra grundjobbet och råda dem i valet av privatskola för barnen. Om man går från statlig skola till privatskola vid 11+ eller 13+ anlitar majoriteten av engelska föräldrar även en privatlärare för barnet för extra support året (eller åren) innan man sitter sin CE.

 

Hur ska jag tänka kring anmälan och antagningsprocess?

Var ute i så god tid som du bara kan. För de mest attraktiva skolorna skriver många föräldrar upp sina barn under dess första levnadsår. Trots detta är det absolut möjligt att skaffa sitt barn en plats i en bra privatskola i UK. Kinkigt för oss London-bor bara är att privatskolor i London-området ofta har högt tryck. Om du nu inte har haft möjlighet att söka plats redan från taxin på väg från BB, är det bäst att helt enkelt göra en nätsökning på skolor i de områden som är aktuella, och kontakta skolorna direkt med frågor om antagningsprocess, skolans värdegrunder och antagningskriterier. Det kan också finnas platser i årskurser där barn har lämnat skolan mitt i året på grund av  flytt – och då gäller helt andra procedurer, så det är värt att höra sig för.

Eftersom utbudet av inriktningar varierar, behöver du som förälder tänka igenom vad du önskar och vad som passar för just ditt barn när ni står inför att välja. Fundera över: 

 

  • Vad är viktigast för er som familj?  Akademiska prestationer? Fritidsaktiviteter? Allround-utbud?
  • Hur många sökande tar de in? Hur ser era chanser ut/hur tidigt behöver man anmäla sitt barn? 
  • Vill du att ditt barn ska gå med enbart samkönade barn, eller blandat?
  • Internationell inriktning eller traditionell engelsk? Finns det möjlighet att studera för en IB (International Baccalaureate) eller bara traditionella A-levels? Kan vara jätteviktigt om ni inte planerar att stanna i UK. 
  • Vilken skola siktar ni på efter prep school? Vilket universitet efter A-levels/IB examen? Är nursery/pre-prep/prep skolan en feeder school till nästa skola ni söker? Om inte, hur vanligt är det att man kommer in från just denna skola? Engelska föräldrar har också stenkoll på hur många går vidare från denna skola (6th Form) till Oxford/Cambridge eller andra Russell Group universitet?
  • Hur ligger skolan till i fråga om GCSE’s och A-Levels (eller IB) resultat?
  • Tänk på avstånd från hemmet, klasstorlek, extra aktiviteter som skolan erbjuder. 
  • Besök skolan! Hur känns området? Hur uppträder barnen och de vuxna i samspel med varandra? Vilken magkänsla får du? Skulle du kunna föreställa dig ditt barn här? Hur känner du dig själv när du är i kontakt med skolans representanter/andra föräldrar/elever? Kom även i håg att enligt The Good School’s Guide är inte bara barnet men även du som förälder under granskning när du besöker en skola och det ses som viktigt att passar in den existerande föräldragruppen.
  • På vilket sätt hjälper skolan de barn som behöver specialundervisning, i det fall att det skulle vara/bli aktuellt? 

 

Om man umgås mycket med engelska föräldrar kan det ofta kännas svårt att inte ryckas med i den hype som finns kring skolval. Ofta läggs mycket tankekraft på huruvida man har chans att komma in på en specifik skola, men det bör icke förglömmas att skolorna även måste möta ERA kriterier. Och om ni inte planerar att stanna i UK för all framtid är det av mindre vikt att skolan passar in i en utbildningsplan som sträcker sig fram till universitetet och av mer vikt att barnet får en bra erfarenhet av skolan i UK, eller sömlöst kan återvända till det svenska systemet/andra internationella system.

En mer objektiv bild av skolan kan fås genom att studera deras senaste utvärdering från de inspektionsorgan som reglerar UKs independent schools. Ungefär hälften inspekteras med jämna mellanrum av Ofsted, några av the Independent Schools Inspectorate och ett fåtal även av the School Inspection Service.

Det finns enligt webbsidan SchoolSearch mer än 130 privatskolor bara i Londons närområde, och här kan du börja söka vidare.  Inom vårt nätverk finns även många svenska familjer som har valt att utbilda sina barn privat, och det är alltid en bra idé att höra sig för på LondonSvenskars Facebook sida om någon har lust att dela med sig av sina erfarenheter eller rekommendera en specifik skola.

 

Läs mer:

Telegraph Artikel – Ten best value private schools UK