Statliga skolor i England – hur funkar det brittiska skolsystemet?
Statliga skolor i Storbritannien
Vad betyder det att en skola är “maintained”? Är skolan helt gratis som i Sverige? När börjar man? Vad är skillnaden mellan en academy och en free school? Hur stor valfrihet har jag som förälder och vad ska jag tänka på när jag ska navigera det engelska skolvalet? Vad gör jag om jag flyttar över familjen mitt under året?
För många svenskar kan det engelska skolsystemet te sig lite krångligt. I den här artikeln försöker vi reda ut hur vanliga, dvs skattefinansierade, skolor fungerar i UK och vad man ska tänka på som förälder om man behöver hitta en engelsk skola till sitt barn.
Vad är en skattefinansierad skola och finns det olika varianter?
Skolorna i UK administreras av den lokala utbildningsnämnden (local authorities) knutna till den stadsdel (borough) du bor i. Skolorna finansieras med skattemedel och följer den nationella läroplanen.
Ja, det finns en mängd olika modeller för dessa typer av skolor. I denna artikel har vi valt att presentera ett urval av de vanligaste formerna:
SKOLFORMER
Community Schools/Maintained schools (Primary och secondary: låg, mellan och högstadium samt gymnasium)
Den här typen av skola är närmast jämförbar med våra grundskola i Sverige. Skattefinansierade stadsdelsfullmäktige har lednings- och personalansvar, samt sköter anställnings – och antagningsprocessen. Skolan tar inte ut avgifter för eleven och den nationella läroplanen följs. För att ditt barn ska antas till en skola krävs att du bor i rätt catchment area, ett område runt skolan som fluktuerar beroende på hur många som söker till skolan och hur nära skolan de bor. Många skolor med bra rykte och bra akademiska resultat blir ofta övertecknade. Då sker urvalet på hur nära skolan barnet bor, samt ibland även andra kriterier (till exempel syskonförtur).
Voluntary Controlled/Faith Schools (Primary och Secondary: låg, mellan och högstadium samt gymnasium)
Dessa skolor är nästan uteslutande knutna till den anglikanska eller katolska kyrkan. Här kan kyrkan äga marken och byggnaderna, men det är fortfarande de lokala myndigheterna som har ansvar för personal och ledning, och man följer den nationella läroplanen även här. En representant för kyrkan finns dock med i ledningen. På samma sätt som för vanliga skolor sker urvalet i första hand enligt bostadsadress men här tar man även ofta till viss del hänsyn till elevernas tro i antagningsprocessen.
Academies och free schools (Primary och secondary: låg, mellan och högstadium samt gymnasium)
Dessa skolor är inte skattefinansierade och administreras därför inte av lokala myndigheter. De behöver därför inte följa den nationella läroplanen utan kan välja vilken kursplan de vill och de har heller inte samma krav på lärarnas utbildningsnivå. De flesta academies är secondary schools (11-18 år) men låg-och-mellanstadie- academies förekommer också.
Academies finansieras av utbildningsdepartementet (men kan sponsras av näringsliv eller individer) och leds av icke vinstdrivande stiftelser eller företag. Dessa får inte ta ut avgifter från föräldrar eller använda sig av akademiska prov i urval av elever, utan lyder under samma antagningsprocesser som de skolor som styrs av de lokala myndigheterna. En del skolor väljer själva att bli academies, men väl värt att veta är att om en skola har blivit bedömd som”bristfällig” av OFSTED, måste den övergå till academy status.
Free schools finansieras också av utbildningsdepartementet, är friare i sina anställningsprocesser och behöver inte följa den nationella läroplanen. Även här måste man föla den antagningsprocess som gäller för vanliga statsskolor. Skillnaden mellan free schools och academies är egentligen bara att free schools är ny-startade statliga skolor, och academies har antingen valt eller blivit tvungna att konvertera till den skolform.
City Technology Colleges (Secondary: del av mellanstadium, högstadium och gymnasium)
Skolorna är finansierade och reglerade av utbildningsdepartementet och lyder under den nationella läroplanen, men är specialiserade och inriktade på ämnen inom den tekniska sektorn; teknik, vetenskap och matematik. Ledningsgruppen bestämmer själva hur antagningsprocessen och antagningskriterierna ser ut. Dessa skolor har ofta stark anknytning och ibland även sponsring från näringsliv och industri.
Grammar Schools (Secondary: del av mellanstadium, högstadium och gymnasium)
Lite av ett kontroversiellt ämne i UK som ofta debatteras i media och skolforum. En Grammar School är en statligt finansierad skola men som gör sin antagning på akademiska meriter. Av många ansedda som en fast track till de bästa universiteten för de icke-privatskoleutbildade barnen, kräver grammar schools (precis som många privatskolor) att barnen utför ett 11+ antagningsprov, som anordnas av det lokala styrningsorganet. Mer information om både skolorna och proven kan hittas här.
Elective Home Education/Homeschooling
Enligt engelsk lag är det föräldrarnas ansvar att se till att deras barn går i skola, eller motsvarande. I detta fall syftar “motsvarande” till hemundervisning vilket
har blivit blir allt vanligare (även före COVID-19). England är faktiskt det land i Europa där hemundervisning är allra vanligast, och föräldrar kan sätta ihop ett program som inkluderar online-kurser och tar hjälp av privatlärare eller liknande. Vad som kännetecknar hemundervisning är att föräldrarna åtar sig hela ansvaret för barnets utbildning. Hemundervisning sker även i olika former, där blandform är vanligt. I dessa fall vistas barnet i hemmet, men är också i skolan på vissa aktiviteter. Mer information om hemundervisning hittar du här (engelska).
Om du vill ha mer information om skolor i England, kan du läsa mer här (engelska).
HUR DET FUNGERAR
Skolan är gratis, eller hur? Så jag behöver inte betala för något?
Ja, skolan är gratis. Men jo, du behöver visst betala för saker du troligen inte betalade för i Sverige. Lunchen till exempel. Skollunchen är gratis för barn upp till årskurs 2. Men efter det måste du betala för skollunchen, eller alternativt skicka med matsäck. Uniformskostnader tillkommer också, samt fritidsverksamhet och aktiviteter. Ofta ber skolan även föräldrarna att bidra med pengar för material och utflykter.
Hur ser läsåret ut?
Skollåret är uppdelat i tre terminer; höst, vår och sommar. Höstterminen börjar något senare än i Sverige, vanligtvis första veckan i September och pågår fram till jul. Vårterminen börjar efter nyår och sträcker sig fram till påsk och sommarterminen börjar efter påsklovet och avslutas i mitten till slutet av juli. Varje termin avdelas med ett halvtermins lov på ca en vecka (vanligtvis oktober, februari och maj). Jul och påsklovet är oftast två veckor långa och sommarlovet är oftast sex veckor långt.
Att ta sina barn ur skolan under terminstid är inte accepterat om man inte har synnerliga skäl (begravning eller liknande) och har man inte fått tillstånd från rektorn kan det innebära böter för föräldrarna.
Får barnen betyg och har man kvartssamtal som i svenska skolor?
Ja, barnen får betyg redan från fyra-års-åldern. Dock kan detta i början ses som mer av en utvärdering av deras utveckling, men det blir viktigare desto högre upp i klasserna de kommer. Utvärderingarna i Primary består av två betygssättningar; var barnet ligger till jämfört med riksgenomsnittet och barnets egen ansträngnings-grad, vilket är en bedömning barnets lärare gör. Här kan du läsa mer om betygen (engelska).
I secondary school kan föräldrarna hålla kolla på hur det går för barnet akademiskt genom tracking rapporter som utfärdas av skolan vid slutet av höst och vårterminen. Den rapport som man får vid slutet av sommarterminen är oftast för året som helhet. Det man måste hålla kolla på är var barnet ligger till i enlighet med den GCSE grade path (tills dessa examen i årskurs 11) barnet har tilldelats (efter SATs från år 6 och utvärdering i början av årskurs 7). Läs mer här om hur GCSEs fungerar (engelska).
I primary har man ofta ett 10-minuter långt möte med läraren i början och slutet av läsåret, beroende på skolans policy. Det går även oftast bra att kontakta skolan eller läraren direkt och be om ett möte om det är något som oroar en.
I secondary varierar det men ofta har du möjlighet att boka in ett fem minuters möte med ett antal olika lärare under en parents evening. Om du vill prata med en matte eller science lärare gäller det ofta att vara snabb, eftersom de alltid bokas upp först.
Vilka ämnen kommer mitt barn att studera?
Statliga skolor i UK följer den nationella läroplanen, vilken består av tolv ämnen som kan hittas här. Kärnämnen är matematik, engelska och naturvetenskap (science) som också är obligatoriska mellan 5 och 16 års ålder. Resterande ämnen är obligatoriska under ett eller flera key stages eller årskurser (se nedan).
Foto: Jeremy Bishop / Unsplash
DE OLIKA STADIERNA
Skolan är obligatorisk i England för alla unga mellan 5 och 16 år. Som man kan se i tabellen nedan, är detta alltså mellan årskurs 1 och 11, det år man tar sina GCSEs, eller sitt General Certificate of Secondary Education.
NURSERY
Nursery kan jämföras med svensk förskola. Här går barn mellan åldrarna 2-4 (eller f.r.o.m 6 mån i vissa fall). Förskolorna i England följer Early Years Foundation Stage (EYFS) och barnen är ofta uppdelade i mindre grupper, där åldern kommer i första hand. Man kan söka ett nursery som är är anknutet till nästa utbildningssteg, eller välja ett fristående. Nursery schools är privata. I de flesta fallen kontaktar man skolan direkt för att ställa frågor, ansöka om plats och ordna besök. Det kan dock vara värt att göra sin research på nätet för att läsa på om vilka regler som gäller om man har rätt till barnomsorgsbidrag och för att att hitta skolor i sitt närområde.
Eftersom barnomsorg i allmänhet är dyrt i UK kan det vara värt att jämföra de olika möjligheterna innan man väljer hur man ska lösa det.
PRIMARY SCHOOL
Key stage 1 (reception, Year 1, Year 2)
Key stage 2 ( Year 3, Year 4, Year 5, Year 6)
Trots att skolplikten börjar i Årskurs 1 väljer många föräldrar att skicka sina barn i skolan redan året innan, i den så kallade reception klassen (vilken i upplägg är lik svenska skolans sexårs-verksamhet eller förskoleklass) det år barnet fyller fyra (i UK räknar man årskursen efter födelsemånaden September till Augusti året efter). Varför man väljer att göra det är eftersom reception-året blir som en förberedelse för Årskurs 1, samt att det (till skillnad från Nursery) är gratis. Klasserna sätts även från reception året, så man går med samma klasskamrater hela vägen fram till slutet av årskurs 6.
I slutet av årskurs två och årskurs sex sitter barnen sina första examen; SATs eller Standard Assessment Tests, i matematik och engelska. Båda är egentligen till för att ge en bild av hur skolan ligger till när det gäller utbildningsstandard (vilket är extremt viktigt för skolledningen), men i årskurs sex är resultatet även viktigt eftersom det följer med barnet till secondary school, och utgör basen för var eleven väntas placera i fråga om GCSE grade paths (se ovan). Läs mer om SATs här och här (engelska).
SECONDARY SCHOOL (GCSEs)
Keystage 3 (Year 7, Year 8, Year 9)
I slutet av Year 9 väljer barnen sina GCSE-ämnen. Av dessa är kärnämnena obligatoriska, samt om skolan har religiös anknytning tillkommer även ofta religion som obligatoriskt ämne. Barnen kan sedan välja ett antal special-ämnen beroende på vad skolan kan erbjuda. Redan här uppmuntras barnen att börja inrikta sig och att välja ämnen där de kan vänta sig bra resultat.
Keystage 4 (Year 10, Year 11)
Här börjar man studera sina valda ämnen och under sommarterminen i årskurs elva sitter man sina GCSE examen. Resultaten kommer i posten vid slutet av sommarlovet. Under årskurs elva väljer man även OM man vill fortsätta sina studier till A-Level nivå (motsvarande gymnasieexamen) och i så fall även VILKA ämnen man vill studera. Läs mer om GCSEs här (engelska). Här slutar även den obligatoriska skolgången.
6TH FORM (A-LEVELS)
Lower 6th, Upper 6th (Year 12, Year 13)
I 6th form börjar man studera inför de examen som motsvarar svensk gymnasiebehörighet, men som är mer specialiserade, eftersom man studerar färre ämnen. Vanligast är att man väljer tre, vilket är vad universiteten kräver i sina antagningskriterier, och max är fem. I sixth form har studenterna större frihet och behöver ofta inte ha skoluniform, även om det förväntas att man klär sig propert och professionellt. Läs mer om A-levels här (engelska)
Foto: Anna Samoylov
SAKER ATT TÄNKA PÅ
Om jag bara tilldelas en skola baserat på var jag bor, varför måste jag göra research?
Om du ansöker om skolplats enligt det engelska systemet, förväntas du som förälder att lista dina preferenser i fråga om vilken skola i närområdet ditt barn ska gå. Eftersom du du kanske inte får ditt första val är det värt att ha koll på vilka skolor som ligger i ditt catchment area och verkligen lista dem i preferensordning. Detta sker året innan ditt barn ska börja, dvs året innan barnet ska börja i skolan, samt i årskurs 6, inför Secondary school. Ibland kan man bli tilldelad sitt andra-val, för att sedan bli erbjuden första-valet närmare skolstart. Läs mer här (engelska).
Hur ska jag tänka när jag väljer?
En objektiv bild av skolan kan fås genom att studera deras senaste utvärdering från det inspektionsorgan som reglerar UKs statliga skolor; OFSTED. Skolorna kan få betyget ‘Outstanding’,‘Good’,‘Requires Improvement’ och ‘Inadequate’.
Många engelska föräldrar är tidigt ute och planerar sitt liv efter var barnen kan gå i skolan, därför är det också svårt att både köpa och hyra hus eller lägenheter i ett catchment area nära en ‘Outstanding’ skola. För oss som kanske kommer från Sverige mitt under läsåret eller i alla fall inte i tid att söka enligt det system som gäller här, är det bäst att kontakta aktuella skolor och lokala myndigheterna direkt. Det kan finnas platser i årskurser där barn har lämnat skolan mitt i året på grund av flytt – och då gäller helt andra procedurer, så det är värt att höra sig för.
När du tittar på skolor behöver du som förälder tänka igenom vad du önskar och vad som passar för just ditt barn när ni står inför att välja. Fundera över:
Primary:
- Vilken OFSTED rating har skolan?
- Hur många sökande tar de in och hur nära skolan bor ni? Ligger ni för tillfället utanför catchment area eller innanför? (Detta räknas mer eller mindre från när ni söker och inte från när barnet ska börja.)
- Vad är viktigast för er som familj? Akademiska prestationer? Fritidsaktiviteter? Allround-utbud?
- Besök skolan! Ta reda på när de har öppet hus. Hur känns området? Hur uppträder barnen och de vuxna i samspel med varandra? Vilken magkänsla får du? Skulle du kunna föreställa dig ditt barn här? Hur känner du dig själv när du är i kontakt med skolans representanter/andra föräldrar/elever?
- På vilket sätt hjälper skolan de barn som behöver specialundervisning, i det fall att det skulle vara/bli aktuellt?
Secondary:
- Vilken OFSTED rating har skolan?
- Hur många sökande tar de in och hur nära skolan bor ni? Ligger ni för tillfället utanför catchment area eller innanför? (Detta räknas mer eller mindre från när ni söker och inte från när barnet ska börja.)
- Hur ligger skolan till i jämförelse med andra skolor i området när det gäller GCSE resultat?
- Hur ligger skolan till i fråga om A-Levels resultat?
- Hur många från denna skola har tidigare år gått vidare till högre studier? Hur många kom in vid Oxford/Cambridge, vid andra Russell Group universitet eller det universitet ni redan nu siktar in er på?
- På vilket sätt hjälper skolan de barn som behöver specialundervisning, i det fall att det skulle vara/bli aktuellt?
Om man umgås mycket med engelska föräldrar kan det ofta kännas svårt att inte ryckas med i den hype som finns kring skolval och antagning, speciellt inför secondary. Ofta läggs mycket tankekraft på huruvida man har chans att komma in på en specifik skola med bra GCSE och A-level resultat, och vissa föräldrar flyttar under den tiden för att hamna i rätt catchment, men det bör icke förglömmas att skolorna även måste möta ERA kriterier. Och om ni inte planerar att stanna i UK för all framtid är det av mindre vikt att skolan passar in i en utbildningsplan som sträcker sig fram till universitetet och av mer vikt att barnet får en bra erfarenhet av skolan i UK.
Här kan du söka på statliga skolor nära dig. Inom vårt nätverk finns även många svenska familjer som har valt att sätta sina barn i statlig skola och det är alltid en bra idé att höra sig för på LondonSvenskars Facebook sida om någon har lust att dela med sig av sina erfarenheter eller rekommendera en specifik skola.
Du kan även läsa om privatskolor i Storbritannien här.
