CSN:s ändringar kring studielånet
5 saker du bör veta om ändringarna CSN (Centrala Studiestödsnämnden) gjort för utlandsstuderande:
1. De nya reglerna började gälla från med den 1 juli 2015.
2. De nya bestämmelserna innebär att utbetalningen inte kommer ske i en klumpsumma utan endast en gång i månaden. Detta gäller inte undervisningsavgiften utan endast bidrag och lån. UNDANTAG: om exempelvis måste förskottsbetala din hyra kan du få hela bidraget och lånet. Detta gäller dock inte för deposit och andra kostnader som kan göra det svårt för studenter.
3. Studiemedel är samma i alla länder vilket gör det tuffare för de som lever i länder med högre levnadsomkostnad, såsom England.
4. Studiemedel ligger nu på 9948 kr i månaden, med merkostnadslån 2224 kr, så alltsom allt 12 172 kr. Dock kan du nu låna mer till undervisningsavgiften.
5. Du kan nu studera språk och få studielån.
Källa: CSN
För att hålla kostnader nere vid transaktioner mellan länder har vi här gjort en tabell med rekommendationer.
Läs artikeln: Bästa sättet att föra över sitt CSN bidrag
Trots de välmenande förändringarna som CSN inför från och med juli innebär de nya reglerna för studiestödet en kraftig försämring för lika möjligheter att studera utomlands. Regeringens proposition Studiemedel i en globaliserad värld nämner utlandsstudier som “en central del av internationaliseringen” och att det är “regeringens ambition att så många studerande som möjligt ska beredas tillfälle att bedriva sådana studier”. Tyvärr lyckas förändringarna inte råda bot på de svårigheter som redan finns och skapar dessutom nya hinder på vägen.
I och med de nya reglerna kommer alla utbetalningar ske månadsvis, precis som för studerande i Sverige, till skillnad från i klumpsummor vid studieårets eller terminens början. Lån för studieavgifter kommer dock att kunna utbetalas klumpvis efter anmälan av behov. Då flytt utomlands eller flytt mellan bostäder utomlands ofta innebär krav på stora förskottsbetalningar, ofta flera månaders eller ett helt års hyra, kommer enbart studenter från vissa inkomstbakgrunder kunna bedriva studier i många länder.
Detta går stick i stäv med regeringens uttalade ambition och gör att internationaliseringens fördelar koncentreras hos unga med kapitalstark bakgrund. En annan klar försämring är att studiemedlet inte längre kommer ta hänsyn till skillnader i levnadskostnader. En studerande i Tanzania och en studerande i Schweiz kommer ha samma lånetak. Studenter i länder som USA, Japan, Storbritannien, Irland, Australien och Kanada kommer att få låna mindre medan studenter i Polen, Ungern, Tyskland och övriga Norden kommer att få låna mer. Detta snedvrider incitamenten för att studera i olika länder. Exempelvis får en studerande i USA låna 676 kronor mindre per vecka trots att prisutvecklingen och växelkursändringar har gjort USA till ett betydligt dyrare land att leva i på senare tid.
Slutligen löser inte de nya reglerna problemet med det otillräckliga lånetaket för undervisningsavgifter. Det gamla såväl som nya taket, som propositionen medger har “en styrande effekt på de studerandes val av utbildning och studieland”, medför en begränsning av lika möjligheter för svenska ungdomar att komma in på sina drömutbildningar.
Utöver det faktum att studielån är pengar som staten får tillbaka vill vi påminna om att en student som väljer att förlägga sina studier utomlands inte kostar skattebetalarna en krona i högre utbildningsavgifter. Enligt Universitetskanslersämbetet betalar staten mellan 48 000 och 478 000 kronor per högskolestudent och studieår i Sverige beroende på utbildning. Skillnaden på det gamla och nya lånetaket för oss utlandsstuderande är knappt 18 000 kronor, från 324 000 till 342 000. Sett mot bakgrunden av att en studietid kan sträcka sig över 6 år och att den utlandsstuderande i övrigt inte innebär en kostnad för staten måste denna ökning anses vara på sin höjd marginell.
Text: Swedish International Students & Alumnis blogg.
Följ vår studentblogg
